Överlevnadens ekonomi

av Leif Erlingsson
2006-12-07

Tidigare publicerad på lege.net.

Det är ekonomin, dummer har man många gånger hört i USA:s interna politiska diskussioner, när det gäller de frågor som avgör demokratiska val.  Det är aldrig krig, utrikespolitik eller moral, utan det är pengar i plånboken och i pensionsfonderna.  Så säger det sunda politiska förnuftet.  Ingen realpolitiker kan ignorera ekonomin.  Man kan reglera ekonomins ramar med regelverk, göra somligt olagligt, men man kan inte förmå företag som opererar enligt ekonomins regler att frivilligt ”för att rädda världen” gå emot vinstintresset.  Om ett företag gör så, bryter det avtalet med sina aktieägare.

Jag har precis lyssnat på den Daniel Ellsberg, årets Right Livelyhoodpristagare, på 70-talet den på Pentagon som avslöjade lögnerna inför anfallet på Nordvietnam – de så kallade Pentagonpappren.  Daniel Ellsberg samtalade i dag inför publik på ABF Stockholm, arrangerat av Folket i Bild, Stockholm, med Lars Drake, docent i nationalekonomi och aktiv i fredsrörelsen, samt Martin Schibbye, journaliststudent och aktiv i Iraksolidaritet.  Alltihop modererat av Mike Powers, skolledare och antikrigsaktivist.  Bland publiken märktes som vanligt i sådana här sammanhang Sverker Åström och många andra informerade personer.  Den här gången fanns även en riksdagskvinna som sitter i riksdagens försvarsutskottet, Karla López, med i publiken.

Först talade Lars Drake och sa bl.a. att Irak-fiaskot kan vara början till slutet för det amerikanska imperiet.  Sedan talade Martin Schibbye och konstaterade bl.a. att till skillnad mot hur det brukar vara när man har olika åsikter, när sanningen kanske ligger någonstans mitt emellan, så har det nu visat sig att de som var för ett Irak krig hade 100% fel och vi som var mot hade 100% rätt i det vi sa före kriget.  Och att motståndsmännen i Irak genom att ha ‘kastat sand’ i det amerikanska krigsmaskineriet har räddat många andra länder från det amerikanske imperiets världsturné.  Och att USA inte kommer att lämna Irak.  De bygger skolor på sina baser, biografer, simhallar o.s.v, o.s.v..

Daniel Ellsberg började med att konstatera att han helt håller med de två tidigare talarna, men att Lars Drake inte har rätt om att USA kommer att dra sig ur Irak, och att han anser att Martin Schibbye har rätt.  De är där för att stanna.  Ellsberg var ödmjuk nog att säga att han kan ha fel, men i så fall har han helt fel, sa han.  Han var noga med det att han inte ser någon som helst sannolikhet att USA skulle dra sig ur, så om detta ändå sker så har han helt fel, varken mer eller mindre.  Nu måste vi se till nästa krig.  Vi kan inte göra mycket åt Irak, men när det gäller Iran finns en liten, bara en liten, men dock en chans.

Ellsberg nämnde en artikel som naturligtvis cirkulerat även bland informerade svenskar, den där insidern Paul Craig Roberts ifrågasätter president Bushs mentala hälsotillstånd.  [”Is President Bush Sane?” by Paul Craig Roberts, Saturday, December 2, 2006.]

Han konstaterar även att medan allmänheten lägger moraliska aspekter på det den får kännedom om så tar etablissemanget inga sådana känslosamma hänsyn.  Där är det kalla fakta som gäller.  Eller med andra ord, ekonomi.  Och krig kan bedrivas på obestämd framtid.  Det måste inte vinnas.  Huvudsaken är att det inte förloras.  Trots att majoriteten av allmänheten och insiders anser det vara fel så kan det bedrivas i årtionden.  USA kommer aldrig att lämna Irak, om de kan undvika det.  USA:s mål i Irak är att stanna, ‘staying’.  Inte längre demokrati, även om detta för somliga kan ha varit ett mål.

Angående Iran så ser Daniel Ellsberg situationen som mycket allvarlig.  Gates/Baker vill inte ha krig med Iran, men Gates har genom tidigare beteende visat att han kommer att vända kappan efter vinden, när det gäller.  Om USA tillåts använda kärnvapen i Iran kommer signalen till resten av världen inte att kunna vara tydligare:  Det enda skyddet mot kärnvapen för den som inte vill gå i USA:s ledband är egna kärnvapen.  Ett antal länder kommer därefter att uppta eller återuppta provsprängningar och kärnvapen kommer att spridas till många fler länder än i dag.  USA kommer av allt att döma att använda kärnvapen i Iran, berättar Ellsberg.  Alla utom följande tre grupper är emot ett anfall mot Iran, men det kommer trots det att bli av.  De grupper som är för ett anfall är:

  • Bush och Cheney (inte längre någon annan i gänget, t.o.m. Bolton har nu lämnat detta läger)
  • Israel
  • al-Qaeda

al-Qaeda för att de är fiende till Irak/Shia, och till Iran/Shia.  Israel är fiende till Irak.  Och de har en ovanlig påverkan på denna administration, inte minst genom de 20-40% av den amerikanska väljarkåren som är fundamentalistiskt kristet zionistiska och av religiösa skäl vill se en zionistisk stat som kan realisera deras förhoppningar om slutstriden, och därför stöder Likud – de mest extrema i Israelisk politik.  Och så Bush och Cheney, som förutom att de endast är två personer dessutom råkar vara USA:s president och vicepresident.  Trots att generalerna, kongressen och det övriga etablissemanget i USA är emot ett anfall på Iran så är kongressen väldigt ovillig att undandra det ekonomiska stödet för detta p.g.a. alla dessa fundamentalistiskt kristet zionistiska väljare, som enkelt kan mobiliseras genom effektiva nätverk för att motarbeta kongressledamöter som öppet motarbetar Likuds intressen.  Dessutom har Bush genom uttalanden på senare tid gjort klart att han mer eller mindre är den amerikanska staten.

Ellsberg hävdar att det inte finns någon general som stöder ett krig mot Iran, men att nästan ingen är beredd att offra sina karriärer och därmed möjlighet att betala sina barns utbildning.  Han nämnde att han hittat boken ”Defying Hitler” av Sebastian Haffner tack vare, antingen om han sa ”German Propaganda Archive” eller om han sa ”German Holocaust Museum”.  Denna bok, sa Ellsberg, som handlar om hur nazisterna kunde ta makten i Tyskland 1932-33 utan nämnvärda protester, beskriver samtidigt mycket bra vad som händer i USA i dag.

Men, säger Ellsberg, och jag citerar på originalspråk:  ”Consider taking risks now, nationally or individually.  …  The time is now.”  Alltså, överväg att ta risker nu, nationellt eller individuellt.  …  Tiden är nu.  För, det sade han också, senare kommer det att vara mycket svårare och farligare.

USA behöver nu få höra från Europeiska länder att:  Det kommer inte att förekomma något som helst samarbete angående Iran om USA använder kärnvapen mot Iranska anläggningar.  Inga militära allianser med den nya skurkstat (”rouge nation”) som skulle göra detta.  Bush/Cheney skulle inte kunna bry sig mindre om NATO skulle förstöras, men resten av det amerikanska etablissemanget bryr sig.  Ellsberg sa emfatiskt:

To not use this leverage is to be totally complicit, alltså, att inte använda detta påtryckningsmedel är att vara helt delaktiga!

Sedan Sovjetunionens fall skrämmer inte längre tanken att använda kärnvapen mot länder som inte själva har dem den amerikanska allmänheten.  USA talar om det nukleära alternativet som vilket verktyg som helst i verktygslådan.  ”And there is no challenge” – inget allvarligt ifrågasättande av detta sker från etablissemanget.

Ellsberg nämnde en undersökning på psr.org som med kartor visar var människor kommer att dö av strålskador i Iran, 2.1 miljoner.  [PSR: Physicians for Social Responsibility: Security: PSR Factsheets.]  Och när Bush fått frågan om vilka vapen som kunde användas i Iran hade han svarat att ”All options are on the table”, alla möjligheter diskuteras.  Journalisten hade frågat, ”even nukes” – även kärnvapen?  Bush hade svarat ”All options.”  Alltså alla möjligheter.

Ellsberg påminde om FN-deklarationen 36/100Declaration on the Prevention of Nuclear Catastrophe – där det bl.a. deklareras att stater och statsmän som först tar till kärnvapen begår de allvarligaste brotten mot mänskligheten.  Att det aldrig kan finnas något rättfärdigande eller förlåtelse för en sådan första användning.  Att varje sådan doktrin för världen mot katastrof och är oförenlig med mänskliga moralstandarder.  Det är i alla aspekter oförsvarbart.  Världen har i dag en ”rouge superpower” – en skurkstat som samtidigt är den enda supermakten.  Varje sorts samarbete med denna skurkstat innebär i dag moraliska och andra svårigheter.  Det är ett land som är ”out of control” – det har löpt amok.

Världen har ett stort problem i USA, sa Ellsberg, men USA är inte det enda problemet.  Svenska medier är ett annat.  Solidaritet med motståndet mot amerikansk imperialism är helt berättigat, som med Iraks motståndsrörelser, sa han.  Det finns ingen tvekan om saken, våldsamt motstånd mot amerikanska ockupanter är berättigat, underströk Ellsberg.  Samtidigt var han tydlig med att han under inga omständigheter stödde någon sida i attacker mot civila.  Att döda civila är mord, oavsett vem som gör det.  Mord är mord, sa han.  USA är och har alltid varit det ledande terroristlandet i världen, sa han också.  Amerikansk utrikespolitik måste bekämpas nu.  Efter nästa 11 september kommer USA att bli en polis-stat.  (”After the next 911 the U.S. will be a Police State.”)  USA hotar mänsklighetens överlevnad.  Motståndet måste ske med ickevåld och med sanningen.  Detta är den enda väg som är lovande.

Han nämnde även sin debattartikel i DN häromdagen, där han klart uttalar att Sverige måste bryta med USA om de använder kärnvapen i Iran.

Men alla lönsamma samarbeten, köp av vapen tillsammans med USA som Sverige numera gör, alla kontrakt som måste brytas, etc, etc, då?  Nu lämnar jag Ellsbergs tankar, och kommer med mina egna.  När USA gick i krig med nazi-tyskland så införde man ”Trading With The Enemy Act”.  Jag känner väl till den, för jag begärde för några år sedan via en amerikansk adress ut en del dokument från amerikanska arkiv angående överträdelser av denna lag, begångna av en viss familj Bush – Prescott Bush, farfar till den nuvarande amerikanske presidenten, och andra släktingar, m.fl. personer.  De hjälpte Hitler.  Det hela tystades dock ned i USA.  Men faktum kvarstår, även om man aldrig petade farfar Bush i finkaburen, så STOPPADE man med LAG hans ekonomiska samarbete med Hitler.  På samma sätt som Prescott Bush stoppades under andra världskriget från att hjälpa Hitler, på samma sätt kan dagens svenska krigsprofitörer stoppas att hjälpa dagens Bush.

Marknadskrafterna stoppade inte ”handel med fienden” under andra världskriget, och de kan inte stoppa handel med USA i dag.  Det fungerar inte så, ett företag har som uppgift att generera vinst åt sina aktieägare.  Det har INTE som uppgift att rädda mänskligheten från nästan säker undergång.  Om marknadskrafterna fritt får verka så är det företagens uppgift att verka enligt dessa, oavsett om detta leder till mänsklighetens undergång.  Något annat vore att svika den uppgift de är satta att förvalta.

Det måste finnas yttre begränsningar för vad marknadskrafterna får göra.  Och detta är lagstiftarens uppgift.  Det behövs en svensk motsvarighet till ”Trading With The Enemy Act”, kanske en ”handel med skurkstat lag”.  Ellsberg säger – jag hoppar tillbaka kort till honom – att det krävs en villighet att bära kostnader.  Men som jag själv ser det kan vi inte förvänta att marknadskrafterna ska sköta detta.  Det blir förstås mycket dyrbart och besvärligt.  Svensk krigsindustri och försvarsmaterialinköp är i dag helt integrerade med USA:s.  Men det är billigare än krig, och hursomhelst enda väg som har möjlighet att rädda vår framtid.  Endast icke-militärt-våld kan lösa detta.  Ekonomiskt ”våld” och att de-legitimisera skurkstaten är lösningen, och för det krävs det mod och moralisk styrka.  Det vore även bra om våra riksdagsmän blev informerade om läget, något de i dag i stort sett inte är.

Kanske möjligen några politiker och delar av allmänheten skulle idas bry sig om att ta tag i detta, om de insåg att det handlar om mänsklighetens överlevnad.  Men inte ens om detta är jag säker.  Flertalet människor tycks föredra att bli lurade – det kräver mindre uppoffringar.  Iallafall just nu.

Leif Erlingsson
2006-12-07

Annonser

Kommentarer inaktiverade.